Det gör ont ibland, och då gäller det att hitta styrkan inombords.

Det blev handboll för fulla muggar, går ju inte att slita blicken ifrån tv-skärmen när det bara handlar om sekunder och ett enda mål. Måste hylla Carlén och Källman i den matchen, trots sina skador så fortsatte de kämpa. Även larholm var hur bra som helst, han var en playmaker matchen igenom och ibland är det viktigare än hur många mål man gör. Men oturligt nog så förlorade Sverige, och det är verkligen synd. De var så förtjänta av den brons-medaljen. Det känns som om handbollen är i rullning nu från Sveriges sida, både damerna och herrarna har åstadkommit mer än vad man någonsin har drömt om. Nu ska vi se vart det leder oss.

Frankrike knep VM-guldet, efter två förlängningar mot Danmark. Skulle varit kul att se Danmark vinna men jag hejade ändå på Frankrike. De har en spelare som är oförståligt bra, ingenting kan stoppa honom. Det är hans VM-guld, Nicola Karabatic.

Aja, vääldigt mycket handbollsnonsens. Har i alla fall hunnit plugga och ska bara packa nu tills pappa imorgon. Blir mer uppdatering hos papsen, lite bättre dator där, men först är det en skoldag!
Hörs imorgon,
nattinatti.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0